Min absoluta övertygelse är att vi alla har någon form av Skyddsängel/ hjälpare som vakar över oss.
Ett liv efter detta?
Vi har alla någon eller några som vi saknar och som säkerligen saknar oss.
Min farfar dog bort från mig / oss, inte ens 60 år gammal / ung. Han hade förmågan att dra fingrar i led, knaka loss ett bäcken, vinkla till en knäskål mm, något jag såg och även upplevde vid något tillfälle. Jag tyckte att det var så mäktigt att han kunde säga "här känns det fel" och bara fixade till det. Jag ville lära mig och var lovad att han skulle visa mig när jag blev äldre. Dock avled han när jag bara var 12 år. Jag hann inte bli tillräckligt gammal för att han, fysiskt, skulle kunna lära mig, något jag sörjt. Jag ville ju bli som han...
Livet tar med oss på märkliga stigar. Nu sitter jag med klienter och lever min dröm, att göra personer friskare, precis som farfar gjorde. Det var förvisso inte han som lärde mig men jag tror att han finns med och guidar mig emellanåt.
Tack!
3 kommentarer:
Jag sitter här på jobbet rörd till tårar, har kopierat ditt inlägg, ska låta min mamma också ska få priviligumet att läsa detta. Kram Gun Myrestam
Tårar rann nedför mina och pappas kinder när vi läste detta.
Han var helt underbar vår alldeles egna Rulle.
Är fullständigt övertygad om att han fortfarande vakar över oss och att han vägleder dig.
För familjen var det viktigaste som fanns för honom.
kram mamma
Tack Gun och mamma! Ville bara att fler skulle få veta att han finns här, säkerligen inte enbart för mig!
Skicka en kommentar